Nu ska jag fan börja tänka, inte som en jävla idiot och göra allt fel.
För ingenting blir fan bättre om jag startar en jävla massa skit,
för till slut blir det ändå jag som blir sårad, sitter på toan i skolan
och gråter. Vill inte tänka tanken. Jag lever för min mamma, mina vänner.
Jag har vart så jävla uppkäftig mot min mamma på sistonde, men det som
är så jävla svårt för mig är att jag har svårt att välja vänner. Jag vet inte
vilka jag är mig själv med längre? Ärligt talat.. Jag vet inte hur jag är längre,
Fan har hänt med mig? Jag är en jävla idiot. Jag ska skärpa mig nu,
Tänker inte göra som alla andra tycker är bra för dom. Jag ska göra
så som jag tycker är bra för mig. Jag vill inte såra min mamma nåmera.
Hon har suttit och gråtit framför mig länge nu, Tårarna rinner som fan.
Jag klarar inte skiten längre, Allt blir värre. Jag älskar mina vänner
som stöttar mig, skulle aldrig klara nåt utan vännerna.
Aja, kommer ingenstan med den hära texten..
Men jag vill tacka två personer så jävla mycket, ni är bäst.
Hela mitt liv! Elin Blomqvist & Angelica Lilliehöök.
Er släpper jag aldrig! Jag kanske inte säger de hära så mkt
men jag älskar er. Och jag kan fan säga de fejs mot fejs till er. <3